Publicerad den

Ökning av Bönsmyg i åkerböna

Bönbaggar

Under det senaste årtiondet har vi sett en stadig ökning av Bönsmyg – Bruchus Rufimanus.

Baggarna är ovala mellan 3-5 mm och har gulaktiga framben och mörkt skal med ljusa hår befläckade partier. Larverna är vitgula med brunt huvud och är ca 6 mm långa.

Angreppen på bönorna ser man tydligt. Honan lägger sina ägg på baljorna där sen larven utvecklas och borrar sig in genom baljväggen och in i bönan. Larven äter av fröämnet och förpuppar sig varefter en bagge kläcks och tar sig ut genom ett hål i bönans skal.

Förekomsten av Bönsmyg har ökat sen man första gången kom i kontakt med den i Sverige 2008 då den troligtvis kommit med importerade bönpartier.

Tyvärr är det en tålig bagge och med de milda fuktiga vintrarna överlever baggarna skyddade under växtrester, i trädbark och inne i bönorna.

Angreppen medför en minskning av bönvikten eftersom larven äter av fröämnet och minskar på så sätt näringsvärdet i partiet. Man får även en ökad risk för mögelangrepp eftersom bönans skyddande skal är skadat med fritt inträde för mögelsporer. Givetvis minskar även grobarheten eftersom groddämnet många gånger blir skadat.

Vad kan man då göra för att minska problemen?

En av de viktigaste åtgärderna är att säkerställa att utsädet är fritt från angrepp, i annat fall får man med baggar som övervintrat i bönorna.

En bra jordbearbetning kan ha effekt på baggar som ligger i det övre växtlagret.

Att genom odlingsbetingelser och sortval få en senarelagd blomning kan ev även det minska skadorna.

Behandling med bekämpningsmedel i fält har haft varierande effekt men gas behandlas lagrade partier är effekten bättre.

Publicerad den

Penicilliumsvamp – en risk vid dåligt rengjord silo

Penicilliumsvamp i petriskålar

Emellanåt ser vi på Optilab kundprover för hygienkontroll som till största delen består av svampen Penicillium. Denna svamp är vanlig när kontaminering från dåligt rengjorda lagerutrymmen skett. Det kan vara väggar och golv i planlager eller hängningar av gammal vara på siloväggar.

Svampar av familjen Penicillium består av arter som kan tillväxa vid skiftande temperaturer ända från -2⁰C till +35⁰C samt vid lägre vattenhalt än många andra svampar. Svampen är av gruppen lagringsmögel och kan bilda ett flertal olika toxiner (gifter) som kan ge människor och djur allvarliga problem i bland annat luftvägar, njurar och lever.

Eftersom Penicillium trivs vid så skilda förhållanden finns det alltid risk för svampangrepp när lagerutrymmen inte rengörs noggrant och man vid ny skörd eller nya foderleveranser får bitar av gammal infekterad vara som fördelar sig i partierna.

För att säkerställa hygienen och även minska risken för skadedjur är det viktigt att man alltid ser över och rengör lagren när de blir tomma.

Penicilliumsvamp vid lagring.docx
Penicilliumsvamp vid lagring.docx
Publicerad den

Mikrobiologi i foder och spannmål

Mikroskop

Angrepp av olika mikroorganismer i foder kan få besvärliga konsekvenser. Därför kan det vara bra att göra hygienanalys på spannmål som används som foderråvara. De mikroorganismer som vi främst letar efter är svampar som jäst och mögel men också några typer av bakterier.

”Vad är problemet?”
Problemen kan vara av olika karaktär.

  • Sporer
  • Toxiner
  • Försämring av näringsvärde

Sporer

I damm finns ofta mögelsporer som kan ge upphov till problem i luftvägarna. Det gäller både människor och djur. Hästar är särskilt känsliga.

Toxinbildning

Mykotoxiner (mögelgifter) bildas av olika typer av svampar. Det finns en stor mängd olika toxiner med olika grad av toxicitet och som ger olika symptom hos olika typer av djur. Vid problem i en besättning kan det ibland finnas skäl att misstänka mykotoxiner som orsak till problemen. Det är viktigt att ha kunskap om djurens symptom men lika viktigt är kunskap om fodrets bakgrund. Därefter kan man undersöka om det är ett visst mykotoxin som ligger bakom problemen.

Toxiner som förekommer i spannmål kommer ofta från någon av arterna Fusarium spp, Aspergillus spp eller Penicillium spp.

Fusarium spp är en fältsvamp. Det innebär att den sprids och växer i den växande grödan på fältet. Denna svamp producerar bl.a. DON (deoxynivalenol) som kan ge minskad aptit med minskad tillväxt hos grisar. Fusarium producerar också ZEA (zearalenon) som har hormonella egenskaper. En sugga kan ha svårt att bli dräktig eller kastar sina foster om hon får i sig tillräcklig mängd av toxinet.

Till skillnad från Fusarium spp. är Aspergillus spp.och Penicillium spp. lagringssvampar vilket innebär att de framför allt tillväxer då spannmål eller foder ligger i lager. Dessa svampar producerar bl.a. ochratoxin. Detta vill man slippa eftersom det har carcinogena egenskaper.

Försämring av näringsvärde

Angrepp av mikroorganismer i spannmål/foder sätter ner näringsvärdet eftersom organismen använder innehållet som näringskälla.

Analyserna

Odling

För att bestämma vilka svampar som finns i t ex spannmål utförs traditionell odling på agarplattor. Även bakterier odlas med traditionell teknik på agarplattor. Denna odling tar olika lång tid, beroende på vad man letar efter. Även om man ger optimala förutsättningar för organismen både då det gäller klimat och näringstillgång, tar denna odling några dagar upp till en vecka och ibland ännu längre, beroende på hur snabbt organismen växer. Därefter tittar man på plattorna, först okulärt och sedan i lupp eller mikroskop för att kunna göra en artbestämning. Bedömningen görs utifrån utseendet på det som vuxit: Färg, form och storlek.

Kemiska analyser

Analys av toxin utförs med kemiska metoder, alltså inte någon odling. Toxinanalyserna ger information om det finns toxin i provet eller inte. Svampen producerar inte alltid toxin. Det är alltså inte säkert att det finns toxiner bara för att en specifik mögelart har påvisats. Därför är toxinanalysen ett komplement till odlingen.

Vart vänder jag mig om jag behöver en analys?

Titta gärna i vår webshop där du kan hitta analyspaket för hygien i grovfoder, foderråvaror och färdigt foder.