Kategori: Grovfoder

Publicerad den september 12, 2024september 5, 2024 av Elin Elofsson

Vallartskola – Att välja rätt vallsort

Spelar vallfrösort någon roll?

Olika vallfrösorter bidrar med olika mycket! En vallfrösort kan ha mer fibrer, medan en annan har mer protein. Vissa vallfrösorter passar som betesgräs medan andra till slåtter.

En väl balanserad blandning gör att vallen kan prestera rätt näringskvalitet!

Frågor att ställa sig för alla välja rätt vallfröblandning

Vilket ändamål grovfodret har på din gård?
Vilka djur skall äta fodret och vad kräver de för näringskvalitet?
Har du stallgödsel eller handelsgödsel?
Hur lägger du upp din gödselstrategi?
Hur ofta vill du rotera vallen och hur många skördar vill du ta?

Var ärlig mot dig själv och fundera över vilken förutsättning din mark har och vilken kapacitet din maskinpark har.

Mindre intensiv vallproduktion

Om du planerar för en mindre intensiv vallproduktion, i ett 2-skördesystem med en liggtid på 2-3 år, kan det vara lämpligt att välja en klassisk vallfröblandning med timotej, eng. rajgräs, ängsvingel och rödklöver.

Satsar du på en liggtid på 3-5 år men samtidigt vill kunna ha ett extensivt skördeintervall med två skördar, kan du med fördel välja en blandning med ingen/mindre andel eng. rajgräs, samt ha med en tålig vitklöver som kan fylla ut luckor senare under vallens liggtid.

Intensiv vallproduktion

I ett mer intensivt skördesystem där det planeras att tas 3-4 skördar med kortare liggtid kan du med fördel välja en vallfröblandning med eng. rajgräs, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, röd- och vitklöver. Rekommendationen är att både andelen ängsvingel och timotej är något lägre än i ett 2-skördesystem för att säkerställa en hög grovfoderskörd.

I torra områden kan vi med fördel ha med arter som rörsvingel/rörsvingelhybrid och lusern i större andel för att säkerställa en bra grovfoderskörd även under torra förhållanden.

Vallartskola – vanligaste vallsorterna

Här är några av de vanligaste arterna i olika vallblandningar! Genom att ha koll på vilka egenskaper du eftersöker, kan du enklare välja rätt blandning för din gård.

Publicerad den september 5, 2024september 5, 2024 av Elin Elofsson

Vallartskola – Vanligaste vallsorterna

Här är några av de vanligaste arterna i olika vallblandningar! Genom att ha koll på vilka egenskaper du eftersöker, kan du enklare välja rätt blandning för din gård.

Rödklöver

Bidrar med smaklighet och protein i grovfodret
Har en djupgående pålrot och är torktålig
Passar bäst i 2-3 skördessystem

Vitklöver

Bidrar med smaklighet och protein i grovfodret
Har ett utlöpande växtsätt och snabb återväxt
Bör skördas minst 3 gånger per säsong

Timotej

Bidrar med hög smaklighet, bra fiberkvalitet och hög sockerhalt i grovfodret
Har en god vinterhärdighet, uthållighet och stråstyrka
Passar bra i 2-3 skördessystem och är lätt att torka

Ängssvingel

Bidrar med hög mängd torrsubstans i grovfodret
Är ett allsidigt gräs med god återväxtförmåga och torktålighet samt är tramptålig
Passar bra i ett 3-skördesystem

Rörsvingel

Bidrar med en stor mängd torrsubstans till grovfoderskörden
Är torktålig med djupa rötter, högavkastande
Ställer stora krav på rätt skördetidpunkt, skördas minst 3 gånger per säsong

Rödsvingel

Betesgräs som är lämpligt för torra marker
Bildar långa utlöpare vilket ger en tät tramptålig matta
Uthållig art

Engelskt rajgräs

Bidrar med ett bra energivärde i grovfodret
Har en snabb etablering och ger hög skörd
Passar bra i intensiva slåtter- och betesvallar och bör skördas 3-4 gånger per säsong

Westerwoldiskt rajgräs

Används som ettårig gröda
Har en snabb etablering och tillväxt
Kan med fördel betas i återväxten

Ängsgröe

Betesgräs som även passar till slåtter
Har underjordiska utlöpare vilket gör den konkurrenskraftig
Tidig skörd eller betesgång ger en högre smältbarhet

Blålusern

Bidrar med hög proteinhalt och mängd torrsubstans i grovfodret
Är torktålig med en kraftig och djupgående pålrot
Trivs bäst på väldränerade jordar med högt pH
Kan slås av flera gånger per säsong

Publicerad den augusti 22, 2024juli 16, 2024 av Elin Elofsson

Hästens foderstat – att tänka på

Vad är en foderstat?

Så vad är egentligen en foderstat? Foderstat kallas den kombination av olika foder som ges. För en häst baseras den största delen av foderstaten på grovfodret. Foderstaten är unik för varje häst.

För att kunna bestämma en hästs foderstat behöver grovfodret analyseras.

För att hästen skall kunna prestera optimalt och ha en god mag- och tarmhälsa bör man göra en så korrekt foderstat som möjligt. Baserat på grovfodrets näringsvärden kan vi räkna fram en foderstat som utgår från din hästs behov och förutsättningar. Tänk på att alltid utfodra minst 1,5 kg torrsubstans grovfoder per 100 kg häst och dag för att hästens mage och tarm ska fungera på bästa sätt.

Fler faktorer som påverkar foderstaten

Förutom att analysera sitt grovfoder är det vissa faktorer man bör fundera över innan man gör en foderstat:

- - Hästens vikt
  - Utevistelse
  - Arbete
  - Nuvarande hull
  - Äter min häst långsamt eller fort
  - Lätt eller svårfödd
  - Temperament
  - Nuvarande hälsotillstånd

Du som känner din häst, vet också om den har perioder på året då den har lättare att falla ur och tappa muskelmassa. Kanske perioder då den inte har samma energi som vanligt. Då tar vi hänsyn till detta i foderstaten.

Räkna kg ts till kg vara

För att på ett snabbt och enkelt sätt kunna jämföra olika grovfoder brukar man prata om näringsinnehåll per kg torr-substans, ts.

Ett kg grovfoder med 60% ts innehåller således 60%, eller 600 g, torr substans och 40%, eller 400 g, vatten.

Det är den torra substansen som innehåller näringen. Ett kg ts av ett grovfoder innehåller alltid mer näring än ett kg av samma foder.

Exempel
Hö med 84 % ts  >>>  5 kg ts/0,84 = 6 kg hö
Hösilage med 60 % ts  >>>  5 kg ts/0,60 = 8 kg hösilage
Ensilage med 35 % ts  >>> 5 kg ts/0,35 = 14 kg ensilage

Kraftfodergiva

Kraftfodergivan baseras på de analyserade näringsvärdena i det grovfoder du använder. Ge hästen grovfoder innan du utfodrar med kraftfoder fördela fodergivan på flera utfodringstillfällen per dygn. Se till att hästen alltid har fri tillgång till rent och friskt vatten.

Fördjupning & foderstatsberäkning

Vill du fördjupa dig än mer i foderstat har HästSverige en toppenbra foderskola i 10 delar. De har en även ett foderstatsprogram där du får hjälp med att räkna ut en bra foderstat till din häst!

Publicerad den juni 20, 2024juni 20, 2024 av Elin Elofsson

Så analyseras ditt grovfoder

Grovfoderanalys - hur går det till?

Hur går det egentligen till när ditt grovfoderprov analyseras för näringsvärden?

Efter att du har tagit ut ditt prov, skickar du det till oss. På labbet registreras provet och laboranten packar upp ditt paket och gör iordning det för att torkas i ett värmeskåp under natten.

Nästa dag mals grovfodret ner till ett fint pulver och analyseras med hjälp av NIR-teknik. Vi får fram näringsvärden som socker, energi, protein och NDF.

Resultatet får du sedan direkt till din mejl!

→ Se videon nedanför för att se hela processen!

Hö, hösilage och ensilage – vad är bäst för hästen?

I den här guiden utforskar vi de största skillnaderna mellan hö, hösilage och ensilage och vilka faktorer du bör överväga när du väljer grovfoder till din häst.

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den maj 2, 2024juni 3, 2024 av Elin Elofsson

Så väljer du rätt ensileringsmedel

Grovfodret är grunden. Med en hög kvalitet på grovfodret ökar man smakligheten och kan minska på mängden kraftfoder till sina djur. Men för att uppnå detta måste man ensilera på ett bra sätt.

Det finns så många parametrar att ta hänsyn till för att uppnå ett bra grovfoder. Mycket kan gå fel: och man märker det direkt i sin produktion och sin besättning. Det kan handla om minskad mjölkproduktion, problem med mjölkkvaliteten, minskad tillväxt och hälso- och fertilitetsstörningar. Dessutom kan du behöva kassera dåligt ensilage, för att du inte lyckats med ensileringen.

Helhetsgrepp på grovfoderproduktionen

Allt det här kostar pengar. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på sin grovfoderproduktion. Alla delar hänger ihop. Rätt vallfröblandning, som passar i din produktion, och därefter rätt insatser, vid rätt tidpunkt och slutligen en välkomponerad ensileringsprocess.

För att uppnå en bra ensileringsprocess måste man skapa rätt förutsättningar genom hur man hanterar sin grönmassa. Den gamla devisen hacka, packa, täck tillsammans med noggrannhet gäller fortfarande för bäst resultat.

Kritiska punkter vid ensilering

För att optimera sin hantering och säkerställa ett riktigt högkvalitativt ensilage, behövs ett noggrant utvalt ensileringsmedel. Kritiska punkter vid ensilering handlar ofta om att:

- - Minska näringsförluster
  - Förebygga hygieniskt dåligt foder
  - Minimera svinn av foder
  - Kunna öppna silon tidigt
  - Hålla silon stabil efter öppning

Det man vill framför allt vill undvika är varmgång och klostridier. Vid varmgång växer jäst och mögel. Jäst växer främst i syrerika miljöer, men kan även växa i i syrefattiga miljöer, men kan motverkas med låga pH-värden.

Mögelsvamparna trivs endast i en syrerik miljö. När de har tillgång till syre bryter mögelsvamparna ned mjölksyran – vilket i sin tur leder till att pH-värdet stiger. Man vill alltså kontrollera de båda, eftersom de gärna hjälper varandra och snabbt kan försämra grovfoderkvaliteten.

Blanda inte!

Du vill aldrig blanda olika ensileringsmedel. Kemiska fällningar kan ske om två kemiska tillsatsmedel blandas, vilket täpper igen pump och munstycken.

Bakterierna i ett biologiskt tillsatsmedel dör snabbt om det blandas med ett kemiskt ensilagemedel.

Var försiktig vid hantering av ensilagemedel!

Hög ts-halt motverkar klostridier

Klostridier finns i jord, gödsel, gammalt växtmaterial och ensilage. De växer till sig i syrefri miljö vid ”höga” pH-värden. Klostridierna bryter ner socker, proteiner och mjölksyra och producerar istället smörsyra och ammoniak.

Undvik att få in klostridier i silon genom att:

- - Tänka på vilka gödslingsrutiner och stubbhöjd man har.
  - Hålla maskiner och silos rena.

Har man trots allt fått in klostridier i sitt ensilage motverkar man det bäst genom att ha en hög ts-halt, lågt pH och tillsatsmedel.

Lägre insatskostnad och bättre effekt

För att undvika problem handlar det om att ha ett ensileringsmedel som gör jobbet. Ett bra ensileringsmedel minskar ts-förlusterna och du får mer kvar av det grovfoder som skördats. Det minskar också risken radikalt för att få ett hygieniskt dåligt foder. Dessutom bibehåller du proteinkvaliteten och får en bra försäkring för ett fodermedel som är svårt att ersätta i foderstaten.

Olika typer av ensileringsmedel

Tillsatsmedel är inte alltid nödvändigt, men bidrar till en smidigare och ofta bättre ensileringsprocess.

Ett bra ensileringsmedel minskar ts-förlusterna och du får mer kvar av det grovfoder som skördats. Det minskar också risken radikalt för att få ett hygieniskt dåligt foder. Dessutom bibehåller du proteinkvaliteten och får en bra försäkring för ett fodermedel som är svårt att ersätta i foderstaten.

Det finns ett flertal olika tillsatsmedel, som alla är anpassade till olika typer av problem.

Biologiska ensileringsmedel

Biologiska ensileringsmedel är verksamma genom att tillföra mjölksyrabakterier som effektivt sänker pH-nivåerna.
En del innehåller även enzymer vars jobb är att frisätta socker från grödans fiber.
Ibland kombineras de med kemikalier. Biologiska ensileringsmedel hämmar tillväxten av jäst när silon öppnas och begränsar varmgång vid uttag.

SiloSolve är ett exempel på ett biologiskt ensileringsmedel.

Kemiska ensileringsmedel

Kemiska ensileringsmedel skapar en hämmande miljö för oönskat mikrobiellt liv.
Vid tillsats av syra vid ensilering sker en omedelbar pH-sänkning i grönmassan. Sänkning av pH-värdet skapar goda förutsättningar för de naturligt förekommande mjölksyrabakterierna att försöka sig och stoppar cellandning, värmebildning och tillväxt av oönskade mikroorganismer som till exempel klostridier.
Genom att tillsätta syra vid ensilering minskar nedbrytningen av socker och protein, vilket gör att ensilage behandlade med syror har ett högre näringsinnehåll jämfört med ett obehandlat ensilage, förutsatt att doseringsrekommendationerna följs.

Välj ensileringsmedel efter problem

Källa: Grovfoderverktyget

Tolka din näringsanalys för häst

Så tolkar du din näringsanalys/grovfoderanalys för häst. Vilka värden är bra? Och vad betyder alla termer? Vi förklarar!

Publicerad den april 18, 2024april 23, 2024 av Elin Elofsson

Vallartskola – Rödklöver

Rödklöver är en mycket vanlig vallart som ger grovfodret extra protein. Här lär vi oss mer om en av Sveriges vanligaste vallgrödor – rödklövern!

Fakta om rödklöver

Rödklöver är en flerårig ärtväxt och blommar hela sommaren och långt in på hösten.
Kronan är vanligen rosa eller röd, men kan ibland vara vit.
Rödklöver är mycket variabel vad gäller hårighet och bladform och fyra typer brukar urskiljas: amerikansk rödklöver och foderrödklöver som är införda vallväxter, strandrödklöver, samt ängsrödklöver. Ängsrödklövern är den vanliga rödklövern som man ofta ser i betesmarker och vägkanter.

Rödklöver som vallgröda

Rödklövern har en djupgående pålrot som ger en hög toktålighet men ökad känslighet för nedtrampning.

Det finns två sorttyper av rödklöver: Kromosomfördubblade tetraploida (4n) och diploida (2n). De tetraploida sorterna har en något högre ts-skörd men är också svårare att producera frö av. Man får normalt högre pris vid fröodling av tetraploida sorter jämfört med diploida sorter.

Tidiga, medelsena och sena sorter

Rödklöver delas in i tidiga, medelsena och sena sorter.

Tidiga sorter har en tidig blomning, bäst återväxtförmåga men sämre uthållighet.
Senare sorter har en senare blomning, en större första skörd, sämre återväxtförmåga men å andra sidan bättre uthållighet.
Senare sorter är lämpliga för norra Svealand och Norrland, medan de tidiga sorterna passar för Götaland.

Rödklöver ökar vallens proteininnehåll och passar i 2-3-skördesystem. Rödklöver samlar mycket kväve och är en bra förfrukt till spannmål.

Klövertrötthet

Uttrycket “klövertrötthet” innebär att lantbrukaren har svårt att behålla mängden rödklöver i vallen. Oftast är rotröta den främsta anledningen till att rödklövern försvinner.

En sund växtföljd och tidigare avslagning på hösten är två sätt att motverka rotröta. Då har plantan fortfarande tillräckligt med inlagrade kolhydrater inför vintern.

Rödklöver som mellangröda

Som mellangröda är rödklöver kvävefixerande (2år/flerårig) med ett snabbt och kraftigt växtsätt. Rödklöver kan eventuellt ge problem med skörd av huvudgröda under insåningsåret. Pålroten kan även lätt angripas av fusariumrotröta, vilket påverkar dess härdighet framför allt vid år 2-3. Rödklöverandelen minskar generellt med ökad vallålder, efter 2-3 år är den ofta borta.

Som ettårig mellangröda är risken liten att få problem med fusariumrotröta, eftersom den problematiken uppstår vid ökad vallålder. Men där klöver odlas ker en infektion som bidrar med mer smitta i jorden. Det finns därför risk att uppföröka betcystnematod. Rödklöver bör därför inte odlas oftare än vart femte år.

Odling av rödklöver

Rödklöver föredrar jord med ett pH mellan 6,0-7,2.
Etablering kan ske i samband med sådd eller bredspridning i växande gröda.
Såtidpunkt kan justeras för att inte låta grödan konkurrera för kraftigt tillsammans med huvudgrödan.
Rödklöver rekommenderas ej till vårsådd gröda då rödklövern riskerar att konkurrera ut huvudgrödan.
Rödklöver ställer inte stora krav på jordmånen men undvik de torraste odlingslägena. Det är viktigt med en bra vattenförsörjning när blomningen börjar.
Du ska inte ogräsharva innan insådd av rödklöver. Harvningen torkar ut jordytan och ger en sämre etablering av klövern.

Odingsvägledning för rödklöver

Sveriges Frö- och Odlingsväxtodlare har en odlingsvägledning för rödklöver med allt du behöver veta och tänka på!

Publicerad den april 4, 2024juni 3, 2024 av Elin Elofsson

8 råd vid grovfoderbrist

Låg vallskörd kan göra att tillgången av grovfoder blir begränsad delar av, eller under hela, året. År då det är osäkert om grovfodret kommer att räcka till är det viktigt att jobba förebyggande. Detta kan vara genom god och noggrann ensilering, men även via åtgärder som att ge extra kraftfoder. Här får du tips och råd vid grovfoderbrist.

Börja åtgärda foderstaten i tid

Under kommande säsong kommer vi att se många olika strategier och foderstatslösningar för att grovfodret ska räcka. Tänk på att ju jämnare kvalitet på foderstaten du kan hålla över tid, desto högre produktion/tillväxt kan uppnås.

Balansera, fördela och följ uppsatt strategi för den fodervolym du har till dina djur. Vänj djuren långsamt vid den nya utfodringsstrategin och undvik i möjligaste mån hastiga förändringar. Ett jämnt foderintag såväl under dygnet som från dag till dag med en stabil koncentrationsgrad minskar risken för utfodringsrelaterade problem som tex. acidos.
Analysera de olika partierna med grovfoder
Att välja rätt parti till rätt djurgrupp ger möjlighet att maximera utnyttjandet av just det fodrets potential.
Att veta vilken kvalitet som utfodras på grovfodret gör valet av kraftfoder enklare. Var lite extra uppmärksam på nitrat i grovfodret i år.

→ Här hittar du grovfoderanalyser för nöt!
Dikor med begränsat antal ätplatser, kanske enbart utfodring i foderhäck.
Försök fördela kraftfodret på ett par utfodringstillfällen per dag. Ge gärna grovfodret först och vänta sedan en stund innan du fyller på med kraftfodret.
Gör det bästa av situationen för att alla ska äta lika delar kraftfoder och grovfoder som planerat.
Ungdjur med mestadels halm
Om dina djur utfodras med en stor andel halm är det stor fördel om du kan mixa in kraftfoder tillsammans med halmen.
Det gör totalmixen smakligare och ts-intaget högre. Därmed kan djuren fortsatt växa utan att tappa tillväxttakt. Melass är även bra att hälla över för att öka smaklighet och energitillförsel.
Släng inget grovfoder i onödan.
Använd ett ensileringsmedel som SiloSolve för att minimera dina förluster. SiloSolve FC har en väldigt snabb process och ger ett lagringsstabilt ensilage efter bara ett par dagars ensilering vilket är bra om du behöver öppna silon snabbt efter inläggning.
Vid varm väderlek tar fodret snabbare värme på foderbordet och förlorar då näring. Använd ett kemiskt ensileringsmedel som FreshFoss för att hålla grovfodret stabilt även vid utfodring sommartid.
Använda foderbord?
Har du mjölkkor och ger mycket kraftfoder i dina automater? Fundera på om det finns möjlighet att lägga mer foder på foderbordet för att jämna ut koncentrationsgraden på foderintaget och vommens pH över dygnet?
Kraftfoderstationerna kan begränsa foderintaget dels genom konkurrens från andra djur men även tidsmässigt. Hur mycket kraftfoder har du möjlighet att utfodra i dina kraftfoderstationer?
Ha lite extra koll på ts-intaget
För att spara på grovfodret kan mängden på foderbordet behöva begränsas så de inte har fri tillgång över hela dygnet.
Produktion/tillväxt går ofta bibehållas med hjälp av högre kraftfodergivor. Det är dock extra viktigt att försöka uppskatta hur mycket de faktiskt äter när grovfodret inte serveras i fri tillgång.
Stötta vommen
Begränsa mängden stärkelse vid ökade kraftfodergivor. T.ex. genom att använda våra Rosa-foder. Mixa in vomskyddat fett som tillför mycket energi utan att belasta de fibernedbrytande mikroberna.

Tillsätt vatten i mix om kraftfoder blandas in för att minska risken för sortering. Stötta gärna vomfunktionen extra med att tillsätta levande jäst eller vombuffer för att minimera pH-svängningar.

Allmänna råd

Ha helt enkelt lite extra koll när grovfodret ska begränsas. Daglig allmänstatus, vomfyllnad, idissling, brunster, hårrem, träckkonsistens, hälta, klövar är några exempel på vad som kan vara värt att ha ett extra vaksamt öga på.
Idisslingstiden kan gå ner så länge som kon verkar må bra och fungera väl. Försök har visat att vommens pH kan behållas trots en minskad idisslingstid.

Praktiska råd för foderval utifrån din situation

Tolka din näringsanalys för nöt

Så tolkar du din näringsanalys/grovfoderanalys för nöt. Vilka värden är bra? Och vad betyder alla termer? Vi förklarar!