Kategori: Foder

Publicerad den augusti 15, 2023juli 12, 2023 av Elin Elofsson

Grå havre – vad är det?

I slutet av skördeperioden då väderläget oftast är ostadigare ökar den relativa fuktigheten och havren får då en mörkare beläggning som består av sotsvampar.

Dessa sotsvampar domineras av svampsläktet ”Cladosporium” vilken är en mögelsvamp som sätter sig utanpå havreskalet och ger en grå till svart färgning av kärnorna.

Att utfodra hästar med denna mörka havre kan innebära en risk för lungproblem hos djuret och blir extra tydligt hos högpresterande hästar.

Sporerna sitter ytligt på kärnorna och kan sätta sig i luftvägarna där dom ger allergiska reaktioner med nedsatt lungfunktion.

Vi vill avråda till direkt utfodring av mörk havre och vill man använda dessa partier som foderråvara där havren mals ned och blandas med andra råvaror bör man först göra en mögelanalys av foderblandningen för att säkerställa kvalitén.

→ Här hittar du mögel/hygienanalysen som passar för dina behov.

Liknande inlägg

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den maj 31, 2023juli 12, 2023 av Elin Elofsson

Vad är EMS och vad kan man göra åt det?

Vad är EMS?

EMS är ett samlingsnamn på olika tillstånd som påverkar insulinfrisättningen i hästens blod. Mer och mer hör man även termerna insulindysreglering (ID) och insulinresistens (IR). Insulindysreglering (ID) används för att beskriva hästar som har IR och onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet vid fasta och/eller utfodring. Hästar med EMS har insulindysreglering (ID).

Hästar med EMS är ofta överviktiga samt har lokala fettdepåer. Om de inte redan har haft fång så är risken mycket stor att de får fång i framtiden.

Varför får hästar med EMS fång?

Anledningen till att hästar med EMS får fång beror på att hästen har just ID. Det innebär att de vid fasta men framför allt efter utfodring får onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet. De höga nivåerna av insulin ger upphov till fång hos hästar med ID och EMS.

Skillnad mellan utfodringsrelaterad fång och fång hos hästar med EMS

Fång hos hästar med EMS skiljer sig från utfodringsrelaterad fång. Utfodringsrelaterad fång kan uppkomma när hästen till exempel ätit för mycket kraftfoder eller vid plötsliga foderbyten. Detta skapar en obalans i grovtarmen vilket ger upphov till fång.

Vilka hästar får EMS?

Det är vanligt att ponnyraser som russ och shetlandsponnyer samt inhemska hästraser som islandshästar, oftare drabbas av EMS.

Rekommendationer för hästar med EMS

Detta kan man göra för att förbättra förutsättningarna för hästar med EMS:

Ge en foderstat med lågt innehåll av socker och stärkelse. Foder som innehåller mycket stärkelse och socker omfattar de allra flesta kraftfoder, som havre, korn, majs, betfor, pelleterade kraftfoder och müsliblandningar.
Grunden för hästens foderstat bör vara analyserat grovfoder.
Eftersom många hästar med EMS är överviktiga kan det vara bra att begränsa intaget av energi. Studier visar på att viktnedgång förbättrar insulinkänsligheten hos häst.
Även regelbunden motion förbättrar insulinkänsligheten hos häst.
Begränsa betestiden.

Källa: Ekvint metabolt syndrom – vanlig orsak till fång – HästSverige

Liknande inlägg

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den april 27, 2023juli 12, 2023 av Elin Elofsson

Hö, hösilage och ensilage – vad är bäst för hästen?

När det kommer till att välja rätt grovfoder för din häst finns det flera punkter att överväga. Bland de vanligaste alternativen finns hö, hösilage och ensilage. Men vad skiljer egentligen dessa åt, och vilket är bäst för din häst? I den här guiden kommer vi att utforska de största skillnaderna mellan hö, hösilage och ensilage samt ge dig en insikt i vilka faktorer du bör överväga när du väljer grovfoder till din häst.

Vad är hö?

Hö är torkat gräs som samlas ihop när höet är tillräckligt torrt. Höet torkas ofta genom att ligga utbrett på fältet i 3-5 dagar och vänds regelbundet för att skynda på torkningen. Sedan pressas höet samman till balar. Ibland torkas höet även med hjälp av en fläkt.

Vad är hösilage?

Likt hö är hösilage också torkat gräs, men som har packats in i plast innan gräset torkat helt. Inpackningen skapar en syrefri och sur miljö som förhindrar tillväxt av jästceller, svampar och andra bakterier

Vad är ensilage?

Ensilage är också inplastat likt hösilage. Skillnaden är dock att gräset innehåller ungefär 50-70% vatten vid inplastning och att mjölksyrabakterier då sänker pH vilket ger ett lagringsstabilt grovfoder.

Vad är skillnaderna?

Det som skiljer hö, hösilage och ensilage är själva konserveringsmetoden på grovfodret. Näringsmässigt är det ingen större skillnad mellan de tre metoderna. De näringsmässiga kvaliteterna beror mer på vilka grödor som skördas och skördetidpunkt.

Ska man välja hö, hösilage eller ensilage?

Så vilket grovfoder är bäst för din häst? Svaret är inte entydigt, det finns fördelar och nackdelar med varje alternativ. I slutändan kan det krävas individanpassningar baserat på hästens specifika behov och preferenser. Till exempel kan hästar med känslig mage vara mer känsliga för ensilage, då det är lite surt, och fungerar istället bättre på hö.

Det är också viktigt att ta hänsyn till risker och utmaningar för varje grovfoderalternativ. Hö ligger längre på fält, oskyddat mot väder och vind, vilket ökar risken för mögel. Mögel kan ge problem med bland annat damm som irriterar luftvägar. Ensilage håller oftast en hög hygieniskt kvalitet eftersom tillväxten av mjölksyrabakterier sänker pH så pass mycket att det missgynnar andra mikroorganismer från att växa. Hösilage är så pass torrt att risken för bakterietillväxt är liten. Det finns dock en ökad risk för jäst- och mögeltillväxt i och med att allt syre och socker inte konsumeras under konserveringen.

Så hur påverkar sockerhalten val av grovfoder? Ensilage innehåller generellt sett mindre restsocker än både hösilage och hö. Mjölksyrabakterierna i ensilaget konsumerar sockret under ensileringsprocessen, vilket minskar mängden socker i det färdiga fodret. Hösilagets sockerhalt beror på vattenhalten i fodret – ju mer vatten, desto mindre socker. Torrsubstanshalt, ofta förkortat ts-halt, beskriver grovfodrets vattenhalt. Du får reda på torrsubstansen genom att göra en grovfoderanalys.

→ Här hittar du hur du tolkar din grovfoderanalys för häst.

Källa: Hö, hösilge och ensilage – vad är bäst för hästen? – Svenska Foder

Liknande inlägg

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den april 24, 2023juli 12, 2023 av Elin Elofsson

Förebygg 4 foderrelaterade sjukdomar hos häst

Utfodringen är en av de viktigaste faktorerna för din hästs hälsa. Vissa sjukdomar kan förebyggas med rätt utfodring medan andra kan undvikas med en anpassad utfodringsrutin.

Här tar vi upp tar några vanliga foderrelaterade sjukdomar och hur dessa kan förebyggas.

1. Kolik

Ordet kolik betyder egentligen tarmkramp och innebär smärta i buken för hästen. Smärtan kan variera mycket och det kan vara svårt att själv bedöma hur sjuk hästen är när den har kolik.

Vanliga symptom:

Oro och dålig aptit.
Hästen ser sig mot buken och skrapar med framhoven.
Vid kraftigare smärta kan hästen få hög puls, börja svettas, rulla sig eller kasta sig ner och upp.

Orsakerna till att hästen får kolik kan vara många men vanligt är förstoppning, gasansamling, tarmvred och magsår. Eftersom koliksymptom kommer från mag- och tarmkanalen är det viktigt att söka efter orsaken i utfodringsrutinerna och fodret.

Förebyggande åtgärder:

Tillgång till rikligt med vatten av bra kvalité.
Långsamma foderbyten.
Rörelse och motion.
Regelbunden utfodring med långa ättider.
Begränsad mängd stärkelserikt foder.

2. Magsår

Magsår är vanligt förekommande hos våra hästar och allra vanligast bland hästar som tränas, tävlas och som reser mycket. Vanligaste orsaken är stress och psykisk ohälsa hos hästen. En viktigt utfodringsrelaterad orsak är mängden grovfoder.

Magsår kan ge olika symptom där lättare symptom visar sig som sämre aptit och nedsatt prestation.

Djupare magsår kan visa symptom som:

Koliksmärtor.
Diarré.
Nedsatt allmäntillstånd.

Förebygg magsår:

Att förebygga magsår är både billigt och enkelt och utgörs främst av foderändringar som ökar hästens salivproduktion. En regelbunden utfodring med tillräcklig mängd grovfoder minskar risken för uppkomst av magsår hos hästar. Magsår beror på att magsyran fräter hål på slemhinnan i magsäcken. Hästens tuggrörelser stimulerar salivutsöndringen som neutraliserar magsyran och motverkar på så sätt magsyrans frätande innehåll. Mängden tuggrörelser avgör främst salivproduktionen, där hö ger mer tuggrörelser än kraftfoder.

Genom att låta hästen röra på sig så mycket som möjligt och ge den fri tillgång till stråfoder samt en begränsad kraftfodergiva kan magsår förebyggas.

3. Fång

Fång innebär att hästens får en inflammation i lammellagret i hovarna. En nedbrytning sker av de inre stödjande lamellerna i hoven, mellan hovbenet och hovväggen. Den normala blodtillförseln till lamellerna störs vilket orsakar svår smärta i hästens hovar. Varför hästen får fång kan ha många olika orsaker och trots att sjukdomen har varit känd sedan 1700-talet kvarstår än idag frågetecken varför den uppstår.

Den vanligaste faktorn till fång är överkonsumtion av lättjästa kolhydrater. Överkonsumtionen orsakar en kraftig jäsning i grovtarmen vilket resulterar i mycket mjölksyra, något som sänker grovtarmens pH-nivåer och skadar tarmslemhinnan. Det låga pH-värdet medför dessutom att många mikroorganismer dör och i samband med det frigörs gifter. Gifterna frigör andra ämnen som i sin tur stör blodcirkulationen, vilket kan orsaka fång.

En annan orsak till fång är hormoner.

Detta kan du göra för att förebygga fång:

Utsätt din häst för så få riskfaktorer som möjligt.
Se till att din häst inte är överviktig.
Var försiktig vid foderbyten.
Låt verka din häst regelbundet och ha inte för långa intervall mellan verkningarna.
Motionera din häst regelbundet.

4. Tarmvred

Tarmvred är en form av kolik som förekommer mer sällan, men som är mycket mer allvarlig och kan vara livshotande. Tarmvred innebär att ett större eller mindre tarmavsnitt ligger fel. Det kan leda till att foderpassagen till och från detta tarmavsnitt försämras och i värsta fall förhindras. När detta sker störs blodcirkulationen till det drabbade området vilket ger hästen kraftiga smärtor. Operation är oftast den enda behandlingen och om hästen inte når operationsbordet inom några få timmar utvecklas snabbt kallbrand i det drabbade tarmavsnittet och hästen går längre inte att rädda. Vid tarmvred blir hästen mycket sjuk på kort tid.

När din häst är sjuk eller visar symptom på sjukdom ska du kontakta veterinär. Det är viktigt att en veterinären får undersöka och diagnostisera hästen eftersom att själv sätta diagnos riskerar att förvärra hästens tillstånd.

Källa: Vanliga foderrelaterade sjukdomar hos hästar – Svenska foder

Liknande inlägg

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den april 18, 2023juli 12, 2023 av Elin Elofsson

Att tänka på vid flytgödsling av vall

Med höga priser på konstgödsel och en osäker prisbild på marknaden, blir användandet av flytgödsel mer och mer attraktivt. Men är stallgödsel helt problemfritt och hur påverkar det grödorna på vallen?

Kan påverka ensileringsprocessen negativt

Flytgödsel innehåller klostridier, tarmbakterier och buffrande ämnen som kan störa ensileringsprocessen. Detta kan försämra ensilagets hygieniska och näringsmässiga kvalitet. Om höga halter av just klostridier följer med grönmassan till lagring så ökar risken för feljäsning.

Tecken på feljäsning:

Hög spor- och smörsyrahalt.
Luktar ammoniak.
Omfattande nedbrytning av vallproteinet.
Bildning av aminer som är giftiga och försämrar ensilagets smaklighet.

Så här undviker du feljäsning

Feljäsning går att motverka med enkla metoder:

Var noggrann med spridningstidpunkt och stubbhöjd.
Ha ett bra management kring slåtter och inläggning.
Använd ett effektivt ensileringsmedel som skyddar mot klostridier.

→ Vad mer kan påverka grovfoderkvalitén? Läs mer på SVA:s hemsida

Så använder du flytgödsel:

Det kan vara bra att göra en flytgödselanalys för att säkerställa kväve- och kaliumnivåerna. Ofta har nötflyt en lägre koncentration av näringsämnen än vad man tror.
Se till att flytgödseln är omrörd innan du sprider den.
Bästa kväveffekten uppnås om flytgödningen myllas (4-5cm), försuras eller om det regnar under och efter spridning.
Kör inte ut innan marken bär och tillväxten är igång.

Källa: Flytgödsling av vall – Svenska Foder

Liknande inlägg

Vi finns även på Facebook!

Publicerad den juni 4, 2020augusti 18, 2020 av Rose-marie Rahm

Mikrobiologi i foder och spannmål

Angrepp av olika mikroorganismer i foder kan få besvärliga konsekvenser. Därför kan det vara bra att göra hygienanalys på spannmål som används som foderråvara. De mikroorganismer som vi främst letar efter är svampar som jäst och mögel men också några typer av bakterier.

”Vad är problemet?”
Problemen kan vara av olika karaktär.

Sporer
Toxiner
Försämring av näringsvärde

Sporer

I damm finns ofta mögelsporer som kan ge upphov till problem i luftvägarna. Det gäller både människor och djur. Hästar är särskilt känsliga.

Toxinbildning

Mykotoxiner (mögelgifter) bildas av olika typer av svampar. Det finns en stor mängd olika toxiner med olika grad av toxicitet och som ger olika symptom hos olika typer av djur. Vid problem i en besättning kan det ibland finnas skäl att misstänka mykotoxiner som orsak till problemen. Det är viktigt att ha kunskap om djurens symptom men lika viktigt är kunskap om fodrets bakgrund. Därefter kan man undersöka om det är ett visst mykotoxin som ligger bakom problemen.

Toxiner som förekommer i spannmål kommer ofta från någon av arterna Fusarium spp, Aspergillus spp eller Penicillium spp.

Fusarium spp är en fältsvamp. Det innebär att den sprids och växer i den växande grödan på fältet. Denna svamp producerar bl.a. DON (deoxynivalenol) som kan ge minskad aptit med minskad tillväxt hos grisar. Fusarium producerar också ZEA (zearalenon) som har hormonella egenskaper. En sugga kan ha svårt att bli dräktig eller kastar sina foster om hon får i sig tillräcklig mängd av toxinet.

Till skillnad från Fusarium spp. är Aspergillus spp.och Penicillium spp. lagringssvampar vilket innebär att de framför allt tillväxer då spannmål eller foder ligger i lager. Dessa svampar producerar bl.a. ochratoxin. Detta vill man slippa eftersom det har carcinogena egenskaper.

Försämring av näringsvärde

Angrepp av mikroorganismer i spannmål/foder sätter ner näringsvärdet eftersom organismen använder innehållet som näringskälla.

Analyserna

Odling

För att bestämma vilka svampar som finns i t ex spannmål utförs traditionell odling på agarplattor. Även bakterier odlas med traditionell teknik på agarplattor. Denna odling tar olika lång tid, beroende på vad man letar efter. Även om man ger optimala förutsättningar för organismen både då det gäller klimat och näringstillgång, tar denna odling några dagar upp till en vecka och ibland ännu längre, beroende på hur snabbt organismen växer. Därefter tittar man på plattorna, först okulärt och sedan i lupp eller mikroskop för att kunna göra en artbestämning. Bedömningen görs utifrån utseendet på det som vuxit: Färg, form och storlek.

Kemiska analyser

Analys av toxin utförs med kemiska metoder, alltså inte någon odling. Toxinanalyserna ger information om det finns toxin i provet eller inte. Svampen producerar inte alltid toxin. Det är alltså inte säkert att det finns toxiner bara för att en specifik mögelart har påvisats. Därför är toxinanalysen ett komplement till odlingen.

Vart vänder jag mig om jag behöver en analys?

Titta gärna i vår webshop där du kan hitta analyspaket för hygien i grovfoder, foderråvaror och färdigt foder.