Etikett: vall

Publicerad den av

Vallartskola – Att välja rätt vallsort

Spelar vallfrösort någon roll?

Olika vallfrösorter bidrar med olika mycket! En vallfrösort kan ha mer fibrer, medan en annan har mer protein. Vissa vallfrösorter passar som betesgräs medan andra till slåtter.

En väl balanserad blandning gör att vallen kan prestera rätt näringskvalitet!

Frågor att ställa sig för alla välja rätt vallfröblandning

  • Vilket ändamål grovfodret har på din gård?
  • Vilka djur skall äta fodret och vad kräver de för näringskvalitet?
  • Har du stallgödsel eller handelsgödsel?
  • Hur lägger du upp din gödselstrategi?
  • Hur ofta vill du rotera vallen och hur många skördar vill du ta?

Var ärlig mot dig själv och fundera över vilken förutsättning din mark har och vilken kapacitet din maskinpark har.

Mindre intensiv vallproduktion

Om du planerar för en mindre intensiv vallproduktion, i ett 2-skördesystem med en liggtid på 2-3 år, kan det vara lämpligt att välja en klassisk vallfröblandning med timotej, eng. rajgräs, ängsvingel och rödklöver.

Satsar du på en liggtid på 3-5 år men samtidigt vill kunna ha ett extensivt skördeintervall med två skördar, kan du med fördel välja en blandning med ingen/mindre andel eng. rajgräs, samt ha med en tålig vitklöver som kan fylla ut luckor senare under vallens liggtid.

Intensiv vallproduktion

I ett mer intensivt skördesystem där det planeras att tas 3-4 skördar med kortare liggtid kan du med fördel välja en vallfröblandning med eng. rajgräs, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, röd- och vitklöver. Rekommendationen är att både andelen ängsvingel och timotej är något lägre än i ett 2-skördesystem för att säkerställa en hög grovfoderskörd.

I torra områden kan vi med fördel ha med arter som rörsvingel/rörsvingelhybrid och lusern i större andel för att säkerställa en bra grovfoderskörd även under torra förhållanden.

INLÄGG

Vallartskola – vanligaste vallsorterna

Här är några av de vanligaste arterna i olika vallblandningar! Genom att ha koll på vilka egenskaper du eftersöker, kan du enklare välja rätt blandning för din gård.

Läs mer
Publicerad den av

Vallartskola – Vanligaste vallsorterna

Här är några av de vanligaste arterna i olika vallblandningar! Genom att ha koll på vilka egenskaper du eftersöker, kan du enklare välja rätt blandning för din gård.

Rödklöver

  • Bidrar med smaklighet och protein i grovfodret
  • Har en djupgående pålrot och är torktålig
  • Passar bäst i 2-3 skördessystem

Vitklöver

  • Bidrar med smaklighet och protein i grovfodret
  • Har ett utlöpande växtsätt och snabb återväxt
  • Bör skördas minst 3 gånger per säsong

Timotej

  • Bidrar med hög smaklighet, bra fiberkvalitet och hög sockerhalt i grovfodret
  • Har en god vinterhärdighet, uthållighet och stråstyrka
  • Passar bra i 2-3 skördessystem och är lätt att torka

Ängssvingel

  • Bidrar med hög mängd torrsubstans i grovfodret
  • Är ett allsidigt gräs med god återväxtförmåga och torktålighet samt är tramptålig
  • Passar bra i ett 3-skördesystem

Rörsvingel

  • Bidrar med en stor mängd torrsubstans till grovfoderskörden
  • Är torktålig med djupa rötter, högavkastande
  • Ställer stora krav på rätt skördetidpunkt, skördas minst 3 gånger per säsong

Rödsvingel

  • Betesgräs som är lämpligt för torra marker
  • Bildar långa utlöpare vilket ger en tät tramptålig matta
  • Uthållig art

Engelskt rajgräs

  • Bidrar med ett bra energivärde i grovfodret
  • Har en snabb etablering och ger hög skörd
  • Passar bra i intensiva slåtter- och betesvallar och bör skördas 3-4 gånger per säsong

Westerwoldiskt rajgräs

  • Används som ettårig gröda
  • Har en snabb etablering och tillväxt
  • Kan med fördel betas i återväxten

Ängsgröe

  • Betesgräs som även passar till slåtter
  • Har underjordiska utlöpare vilket gör den konkurrenskraftig
  • Tidig skörd eller betesgång ger en högre smältbarhet

Blålusern

  • Bidrar med hög proteinhalt och mängd torrsubstans i grovfodret
  • Är torktålig med en kraftig och djupgående pålrot
  • Trivs bäst på väldränerade jordar med högt pH 
  • Kan slås av flera gånger per säsong 
Publicerad den av

Vallartskola – Rödklöver

Rödklöver är en mycket vanlig vallart som ger grovfodret extra protein. Här lär vi oss mer om en av Sveriges vanligaste vallgrödor – rödklövern!

Fakta om rödklöver

  • Rödklöver är en flerårig ärtväxt och blommar hela sommaren och långt in på hösten.
  • Kronan är vanligen rosa eller röd, men kan ibland vara vit.
  • Rödklöver är mycket variabel vad gäller hårighet och bladform och fyra typer brukar urskiljas: amerikansk rödklöver och foderrödklöver som är införda vallväxter, strandrödklöver, samt ängsrödklöver. Ängsrödklövern är den vanliga rödklövern som man ofta ser i betesmarker och vägkanter.

Rödklöver som vallgröda

Rödklövern har en djupgående pålrot som ger en hög toktålighet men ökad känslighet för nedtrampning. 

Det finns två sorttyper av rödklöver: Kromosomfördubblade tetraploida (4n) och diploida (2n). De tetraploida sorterna har en något högre ts-skörd men är också svårare att producera frö av. Man får normalt högre pris vid fröodling av tetraploida sorter jämfört med diploida sorter.

Tidiga, medelsena och sena sorter

Rödklöver delas in i tidiga, medelsena och sena sorter.

  • Tidiga sorter har en tidig blomning, bäst återväxtförmåga men sämre uthållighet.
  • Senare sorter har en senare blomning, en större första skörd, sämre återväxtförmåga men å andra sidan bättre uthållighet.
  • Senare sorter är lämpliga för norra Svealand och Norrland, medan de tidiga sorterna passar för Götaland.

Rödklöver ökar vallens proteininnehåll och passar i 2-3-skördesystem. Rödklöver samlar mycket kväve och är en bra förfrukt till spannmål.

Klövertrötthet

Uttrycket “klövertrötthet” innebär att lantbrukaren har svårt att behålla mängden rödklöver i vallen. Oftast är rotröta den främsta anledningen till att rödklövern försvinner.

En sund växtföljd och tidigare avslagning på hösten är två sätt att motverka rotröta. Då har plantan fortfarande tillräckligt med inlagrade kolhydrater inför vintern.

Rödklöver som mellangröda

Som mellangröda är rödklöver kvävefixerande (2år/flerårig) med ett snabbt och kraftigt växtsätt. Rödklöver kan eventuellt ge problem med skörd av huvudgröda under insåningsåret. Pålroten kan även lätt angripas av fusariumrotröta, vilket påverkar dess härdighet framför allt vid år 2-3. Rödklöverandelen minskar generellt med ökad vallålder, efter 2-3 år är den ofta borta.

Som ettårig mellangröda är risken liten att få problem med fusariumrotröta, eftersom den problematiken uppstår vid ökad vallålder. Men där klöver odlas ker en infektion som bidrar med mer smitta i jorden. Det finns därför risk att uppföröka betcystnematod. Rödklöver bör därför inte odlas oftare än vart femte år.

Odling av rödklöver

  • Rödklöver föredrar jord med ett pH mellan 6,0-7,2.
  • Etablering kan ske i samband med sådd eller bredspridning i växande gröda.
  • Såtidpunkt kan justeras för att inte låta grödan konkurrera för kraftigt tillsammans med huvudgrödan.
  • Rödklöver rekommenderas ej till vårsådd gröda då rödklövern riskerar att konkurrera ut huvudgrödan.
  • Rödklöver ställer inte stora krav på jordmånen men undvik de torraste odlingslägena. Det är viktigt med en bra vattenförsörjning när blomningen börjar.
  • Du ska inte ogräsharva innan insådd av rödklöver. Harvningen torkar ut jordytan och ger en sämre etablering av klövern.

Odingsvägledning för rödklöver

Sveriges Frö- och Odlingsväxtodlare har en odlingsvägledning för rödklöver med allt du behöver veta och tänka på!

Odlingsvägledning