Kategori: Vallartskola

Spelar vallfrösort någon roll?

Olika vallfrösorter bidrar med olika mycket! En vallfrösort kan ha mer fibrer, medan en annan har mer protein. Vissa vallfrösorter passar som betesgräs medan andra till slåtter.

En väl balanserad blandning gör att vallen kan prestera rätt näringskvalitet!

Frågor att ställa sig för alla välja rätt vallfröblandning

Vilket ändamål grovfodret har på din gård?

Vilka djur skall äta fodret och vad kräver de för näringskvalitet?

Har du stallgödsel eller handelsgödsel?

Hur lägger du upp din gödselstrategi?

Hur ofta vill du rotera vallen och hur många skördar vill du ta?

Var ärlig mot dig själv och fundera över vilken förutsättning din mark har och vilken kapacitet din maskinpark har.

Mindre intensiv vallproduktion

Om du planerar för en mindre intensiv vallproduktion, i ett 2-skördesystem med en liggtid på 2-3 år, kan det vara lämpligt att välja en klassisk vallfröblandning med timotej, eng. rajgräs, ängsvingel och rödklöver.

Satsar du på en liggtid på 3-5 år men samtidigt vill kunna ha ett extensivt skördeintervall med två skördar, kan du med fördel välja en blandning med ingen/mindre andel eng. rajgräs, samt ha med en tålig vitklöver som kan fylla ut luckor senare under vallens liggtid.

Intensiv vallproduktion

I ett mer intensivt skördesystem där det planeras att tas 3-4 skördar med kortare liggtid kan du med fördel välja en vallfröblandning med eng. rajgräs, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, röd- och vitklöver. Rekommendationen är att både andelen ängsvingel och timotej är något lägre än i ett 2-skördesystem för att säkerställa en hög grovfoderskörd.

I torra områden kan vi med fördel ha med arter som rörsvingel/rörsvingelhybrid och lusern i större andel för att säkerställa en bra grovfoderskörd även under torra förhållanden.

Rödklöver är en mycket vanlig vallart som ger grovfodret extra protein. Här lär vi oss mer om en av Sveriges vanligaste vallgrödor – rödklövern!

Fakta om rödklöver

Rödklöver är en flerårig ärtväxt och blommar hela sommaren och långt in på hösten.
Kronan är vanligen rosa eller röd, men kan ibland vara vit.
Rödklöver är mycket variabel vad gäller hårighet och bladform och fyra typer brukar urskiljas: amerikansk rödklöver och foderrödklöver som är införda vallväxter, strandrödklöver, samt ängsrödklöver. Ängsrödklövern är den vanliga rödklövern som man ofta ser i betesmarker och vägkanter.

Rödklöver som vallgröda

Rödklövern har en djupgående pålrot som ger en hög toktålighet men ökad känslighet för nedtrampning.

Det finns två sorttyper av rödklöver: Kromosomfördubblade tetraploida (4n) och diploida (2n). De tetraploida sorterna har en något högre ts-skörd men är också svårare att producera frö av. Man får normalt högre pris vid fröodling av tetraploida sorter jämfört med diploida sorter.

Tidiga, medelsena och sena sorter

Rödklöver delas in i tidiga, medelsena och sena sorter.

Tidiga sorter har en tidig blomning, bäst återväxtförmåga men sämre uthållighet.
Senare sorter har en senare blomning, en större första skörd, sämre återväxtförmåga men å andra sidan bättre uthållighet.
Senare sorter är lämpliga för norra Svealand och Norrland, medan de tidiga sorterna passar för Götaland.

Rödklöver ökar vallens proteininnehåll och passar i 2-3-skördesystem. Rödklöver samlar mycket kväve och är en bra förfrukt till spannmål.

Klövertrötthet

Uttrycket “klövertrötthet” innebär att lantbrukaren har svårt att behålla mängden rödklöver i vallen. Oftast är rotröta den främsta anledningen till att rödklövern försvinner.

En sund växtföljd och tidigare avslagning på hösten är två sätt att motverka rotröta. Då har plantan fortfarande tillräckligt med inlagrade kolhydrater inför vintern.

Rödklöver som mellangröda

Som mellangröda är rödklöver kvävefixerande (2år/flerårig) med ett snabbt och kraftigt växtsätt. Rödklöver kan eventuellt ge problem med skörd av huvudgröda under insåningsåret. Pålroten kan även lätt angripas av fusariumrotröta, vilket påverkar dess härdighet framför allt vid år 2-3. Rödklöverandelen minskar generellt med ökad vallålder, efter 2-3 år är den ofta borta.

Som ettårig mellangröda är risken liten att få problem med fusariumrotröta, eftersom den problematiken uppstår vid ökad vallålder. Men där klöver odlas ker en infektion som bidrar med mer smitta i jorden. Det finns därför risk att uppföröka betcystnematod. Rödklöver bör därför inte odlas oftare än vart femte år.

Odling av rödklöver

Rödklöver föredrar jord med ett pH mellan 6,0-7,2.
Etablering kan ske i samband med sådd eller bredspridning i växande gröda.
Såtidpunkt kan justeras för att inte låta grödan konkurrera för kraftigt tillsammans med huvudgrödan.
Rödklöver rekommenderas ej till vårsådd gröda då rödklövern riskerar att konkurrera ut huvudgrödan.
Rödklöver ställer inte stora krav på jordmånen men undvik de torraste odlingslägena. Det är viktigt med en bra vattenförsörjning när blomningen börjar.
Du ska inte ogräsharva innan insådd av rödklöver. Harvningen torkar ut jordytan och ger en sämre etablering av klövern.

Odingsvägledning för rödklöver

Sveriges Frö- och Odlingsväxtodlare har en odlingsvägledning för rödklöver med allt du behöver veta och tänka på!